Närbild visar väv
Anka klassificeras efter vikt i ett numeriskt system, med klass 1 den tyngsta och klass 12 den lättaste sorten. Utöver detta finns traditionella namn som sällan används idag.
Det klassificeringssystem som används idag är från 1920-talet. Ett numrerat anklassificeringssystem genomfördes av Cotton Duck Association och United States Department of Commerce när avvikelser uppstod med olika specifikationer och materialkvaliteter. I en teknisk uppsats med titeln ”Utveckling av standardnumrerad bomullsandspecifikation” fastställde avdelningens National Bureau of Standards en uppsättning specifikationer som är acceptabla för tillverkare och konsumenter.
Enligt Department of Commerce, ” Antalet anka är baserat på följande beräkning: Antal ankor = 19 – (Vikt per linjär gård 22 tum bred i uns). ”
Ett numreringssystem används för att beskriva de olika vikterna av anka tyg, baserat på vikten av en bit av 91 x 56 cm (91 x 56 cm). Vikter under 19 ounces kallas numrerad anka. De över 19 ounce kallas intet anka. Betyget för numrerad anka avser antal uns subtraherade från 19 för ett tygstycke på 36 x 22 tum. Till exempel väger ett stycke nr 8 numrerad anka med dimensionerna 36 x 22 tum 11 ounces (310 g) (19 – 8 = 11 ).
Antal andklassificeringar per linjär gård, 22 tum bred
Numrerad anka tillverkas nominellt i vikter från 1 till 12, bu t nummer 7, 9 och 11 används inte längre. Några typiska användningsområden för olika kvaliteter (med vikter i uns) är:
Antal andklassificeringar per kvadratmeter
Det råder ofta förvirring när det gäller att matcha vikter och rätt antal andklassificering. Tabellen nedan representerar noggrant vikten och antalet andklassificering per kvadrat yard istället för linjär yard 22 inches bred.