Bakgrund
Ambassaden öppnade på sin plats i Jerusalem den 14 maj 2018, det 70: e gregorianska jubileet för skapandet av den moderna staten Israel. Det flyttades från sin tidigare plats i Tel Aviv av Donald Trump-administrationen och ligger i Arnona-delen av USA: s konsulat. Öppningsbönen levererades av den evangeliska pastorn Robert Jeffress, och avslutningsbönen gavs av den evangeliska pastorn John C. Hagee.
Flytten kom 23 år efter införandet av Jerusalems ambassadlag av den 23 oktober. 1995, som fastställde en tidsfrist för flytten den 31 maj 1999. Administrationerna Clinton, Bush och Obama hade alla skjutit upp flytten. Eugene Kontorovich hävdade att beslutet att flytta USA: s ambassad till detta område är lika med att USA erkänner israelisk suveränitet över land som landet erövrade i sexdagars kriget 1967.
Men trots flytten av ambassaden i Jerusalem undertecknade president Trump den 4 juni 2018 en verkställande order som skjuter upp ambassadens flytt till Jerusalem, även om den redan flyttat till den staden. Han var tvungen att underteckna ordern eftersom Jerusalem Ambassad Act kräver att USA: s ambassadör har ett permanent uppehållstillstånd i Jerusalem, ett villkor som ännu inte är uppfyllt.
Inverkan av flytt
Benjamin Netanyahu, Jared Kushner och Ivanka Trump deltog i öppningen av USA: s ambassad i Jerusalem
Den 18 december 2017, vid en omröstning på 14–1, gjorde USA veto mot ett utkast till resolution från FN: s säkerhetsråd i ärendet den 21 december 2017 antog FN: s generalförsamling en resolution med 128–9 omröstning. Palestinska tjänstemän varnade för att det skulle kunna leda till ett ”inaktivt krig” och våldsamma protester. Ambassadens öppning sammanföll med den blodigaste dagen i Gaza-protesterna 2018, med mer än 57 palestinier dödade. Franska Europaminister Jean-Yves Le Drian sa, ”Detta beslut strider mot internationell lag och särskilt resolutionerna från säkerhetsrådet och FN: s generalförsamling ”. Den 28 september 2018 väckte Palestina ett mål mot USA vid Internationella domstolen om att flyttningen av ambassaden stred mot Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och andra regler i allmän internationell rätt. ICJ bad om kortfattade uppgifter om jurisdiktion och tillåtlighet, Palestinas inlämnande senast den 15 maj 2019, USA senast den 15 november 2019.
Öppningen av en ny amerikansk ambassad i Jerusalem ledde till att två andra länder flyttade sina ambassader till Jerusalem. Två dagar efter att den amerikanska ambassaden öppnade flyttade Guatemala sin ambassad till Israel tillbaka till Jerusalem. Paraguay öppnade också en ambassad i Jerusalem mot Israel med hänvisning till USA: s prejudikat. En ny paraguays president Mario Abdo Benitez tillträdde den 15 augusti 2018 och den 5 september 2018 tillkännagav Paraguays utrikesminister Luis Alberto Castiglioni att Paraguays ambassad skulle flyttas tillbaka till Tel Aviv.
Fusion med USA: s generalkonsulat
Den 18 oktober 2018 tillkännagav USA: s utrikesminister Mike Pompeo att USA kommer att slå samman ambassaden och USA: s generalkonsulat i Jerusalem till ett enda uppdrag. fortsätta att driva förbindelserna med Västbanken och Gaza genom en nyskapad enhet för palestinska frågor som kommer att verka från Agron-platsen vid Jerusalems ambassad. Medan beslutet hyllades av den israeliska regeringen kritiserade palestinska tjänstemän Trump-administrationen för att ha tagit sig med Israel ” s krav på Jerusalem och ”Stora Israel”. I februari 2019 tillkännagavs att USA: s generalkonsulat formellt skulle gå samman till USA: s ambassad i mars.
Den 4 mars 2019 integrerades USA: s generalkonsulat formellt i USA: s ambassad i Jerusalem. Generalkonsulatets lokaler på Agron Street kommer att moderniseras som enheten för palestinska frågor, som kommer att hantera många av generalkonsulatets tidigare funktioner. Detta avslutar USA: s praxis att tilldela israeler och palestinier separata diplomatiska uppdrag. Som svar uppmanade Saeb Erekat, generalsekreteraren för PLO: s verkställande kommitté, det internationella samfundet att bojkotta den nya enheten för palestinska angelägenheter. Erekats känslor upprepades av ledamöterna i ledningsgruppen Hanan Ashrawi, som fördömde sammanslagningen av Generalkonsulatet som ”politiskt angrepp på palestinska rättigheter och identitet”. Ashrawis visumansökan till USA nekades därefter.