Stockholms syndrom, psykologiskt svar där en fånge börjar identifiera sig nära sina fångare, liksom med deras agenda och krav.
Vad är Stockholms syndrom?
Stockholms syndrom beskriver det psykologiska tillståndet hos ett offer som identifierar sig med och har empati med sin gickare eller missbrukare och deras mål. Stockholms syndrom är sällsynt; enligt en FBI-studie förekommer tillståndet hos cirka 8 procent av gisslanoffren.
Hur fick Stockholms syndrom sitt namn?
Stockholms syndrom är uppkallat efter ett bankrån i Stockholm, Sverige, 1973. Fyra personer hölls i gisslan av rånarna i sex dagar; när de räddades försökte gisslan att skydda förövarna, med vilka de hade en vänskaplig relation.
I vilka situationer kan Stockholms syndrom uppstå?
Stockholms syndrom identifierades ursprungligen i ett till synes motsägelsefullt förhållande mellan en gisslan och deras gängare. Det har också dokumenterats i skadliga relationer som involverar våld i hemmet, incest, barnmisshandel, kultmedlemskap, sportcoaching och krigsfängelse.
Varför har människor Stockholms syndrom?
Det är inte helt förstått varför Stockholms syndrom händer. Vissa forskare föreslår att det är en överlevnadsmekanism där ytterligare skador mildras av offret som visar efterlevnad och tacksamhet. En annan teori säger att offrets tacksamhet upprättas efter att deras missbrukare eller kapten förvarar rädslan utan att verkligen skada offret.
Vad är det mest kända fallet av Stockholms syndrom? >
Det mest kända fallet av Stockholms syndrom kan vara när Patricia Hearst, en tidningsarving, hjälpte sina kidnappare att råna flera banker på 1970-talet. Hearst hävdade att hon hade hjärntvättat och tillfälligt blev en förespråkare för hennes fångares radikala ideologi.
Det mest kända fallet av Stockholms syndrom kan vara när Patricia Hearst, en tidningsarving, hjälpte sina kidnappare att råna flera banker på 1970-talet. Hearst hävdade att hon hade hjärntvättat och tillfälligt blev en förespråkare för hennes fångares radikala ideologi.
Namnet på syndromet härrör från ett förfalskat bankrån i Stockholm, Sverige. I augusti 1973 hölls fyra anställda i Sveriges Kreditbank som gisslan i bankens valv i sex dagar. Under avstängningen utvecklades ett till synes otillbörligt band mellan fången och kaptenen. Ett gisslan, under ett telefonsamtal med den svenska premiärministern Olof Palme, uppgav att hon helt litade på sina fångare men fruktade att hon skulle dö i en polisattack mot byggnaden.
Det mest ökända exemplet på Stockholms syndrom kan vara det som involverar kidnappad tidningsarving Patricia Hearst. 1974, cirka tio veckor efter att ha tagits som gisslan av Symbionese Liberation Army, hjälpte Hearst sina kidnappare att råna en bank i Kalifornien. Men det var under gisslan i Iran (1979–81) som Stockholms syndrom arbetade sig in i allmänhetens fantasi. Syndromet citerades också efter kapningen 1985 av TWA-flyg 847. Även om passagerarna genomgick en gisslan som varade i mer än två veckor, var vissa efter deras frisläppande öppet sympatiska med kraven på deras kidnappare. Ett annat exempel involverade västerlänningar som kidnappades av islamistiska militanter i Libanon. Gisslan Terry Anderson (hölls 1985–91), Terry Waite (1987–91) och Thomas Sutherland (1985–91) hävdade alla att de hade behandlats väl av sina fångar, trots att de ofta hade hållits i isolering. och kedjade i små, orena celler. Liknande svar visades av gisslan som hölls på den japanska ambassaden i Peru 1996–97.
Psykologer som har studerat syndromet tror att bandet ursprungligen skapas när en kapten hotar en fångas liv, överväger och väljer sedan att inte döda fången. Fångens lättnad vid avlägsnandet av dödshotet överförs till känslor av tacksamhet mot gäldenären för att ha gett honom eller hennes liv. Som bankrövshändelsen i Stockholm visar, tar det bara några dagar för detta band att cementera, vilket bevisar att offrets önskan att överleva tidigt trumfar trängseln att hata personen som skapade situationen.
Överlevnadsinstinkt är hjärtat i Stockholms syndrom. Offren lever i tvångsberoende och tolkar sällsynta eller små vänliga handlingar mitt i hemska förhållanden som god behandling. De blir ofta övervakande för sina fångares behov och krav och skapar psykologiska kopplingar mellan fångarnas lycka och deras egna. Faktum är att syndromet inte bara kännetecknas av ett positivt band mellan fången och kapten utan också av en negativ inställning på fångarnas vägnar gentemot myndigheter som hotar förhållandet mellan kapten och fångare.Den negativa inställningen är särskilt kraftfull när gisslan inte är till någon nytta för fångarna förutom som hävstång mot en tredje part, vilket ofta har varit fallet med politiska gisslan.
Vid 2000-talet hade psykologer utvidgat sin förståelse av Stockholms syndrom från gisslan till andra grupper, inklusive offer för våld i hemmet, kultmedlemmar, krigsfångar, anskaffade prostituerade och misshandlade barn. American Psychiatric Association inkluderar inte Stockholms syndrom i sin Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM).