Rinne- och Weber-tester

Definition

Både Rinne- och Weber-testerna använder metallavstämningsgafflar för att ge en grov bedömning av en patientens hörselnivå vid olika frekvenser. En stämgaffel är ett metallinstrument med handtag och två spetsar eller pinnar. Stämgafflar, gjorda av stål, aluminium eller magnesiumlegering, kommer att vibrera vid en inställd frekvens för att producera en musikalisk ton De vibrationer som produceras kan användas för att bedöma en persons förmåga att höra olika ljudfrekvenser.

Syfte

En vibrerande stämgaffel som hålls bredvid örat eller placeras mot skalle stimulerar inre örat att vibrera och kan hjälpa till att avgöra om det finns hörselnedsättning. Rinne-stämgaffeltestet hjälper till att utvärdera en patients hörförmåga genom luftledning jämfört med den för benledning. Weber-stämgaffeltestet hjälper till att bestämma en patients hörförmåga endast genom benledning och är användbart när hörselnedsättning är asymmetrisk.

Försiktighetsåtgärder

Inga speciella försiktighetsåtgärder för patienter är nödvändiga när stämgafflar används för att utföra hörselprov.

Beskrivning

Två typer av hörsel tester med inställningsgafflar utförs vanligtvis. I Rinne-testet hålls den vibrerande stämgaffeln mot skallen, vanligtvis på benet bakom örat (mastoidprocessen) för att orsaka vibrationer genom skallen och innerörat. Det hålls också bredvid, men inte vidrörande, örat, för att orsaka vibrationer i

NYCKELFRÅGOR

Asymmetriska —Obalanserade, oproportionerliga eller ojämlika.

Mastoidprocess – Benutsprången bakom öronen vid skallen.

Rinnetest – Ett hörselprov med en vibrerande stämgaffel som hålls nära örat och hålls på baksidan av skallen.

Weber-test – Ett hörselprov med en vibrerande stämgaffel som hålls vid olika punkter längs skallen och ansiktet.

luften bredvid örat. Patienten ombeds bestämma vilket ljud som är högre, ljudet som hörs genom benet eller genom luften. För Weber-testet är stammen eller handtaget på den vibrerande stämgaffeln placerad vid olika punkter längs mittlinjen på skallen och ansiktet. Patienten ombeds sedan att identifiera vilket öra som hör ljudet som skapas av vibrationerna. Stämgafflar i olika storlekar ger olika vibrationsfrekvenser och kan användas för att fastställa hörselområdet för en enskild patient.

Förberedelse

Ingen speciell patientförberedelse krävs för någon av dessa hörselundersökningar.

Eftervård

Ingen speciell patientvård krävs efter hörselproven. Om hörselnedsättning upptäcks med hjälp av endera tuning-gaffeltestet kan patienten behöva ytterligare tester för att bestämma orsaken och omfattningen av hörselnedsättning.

Komplikationer

Det finns inga kända komplikationer associerade med användningen av avstämningsgafflar för att screena för hörselnedsättning.

Resultat

Med Rinne-testet kommer en patient med normal hörsel att höras vibrationstonen längre och högre när stämgaffeln hålls bredvid örat, i motsats till när det hålls mot mastoidbenet. Omvänt upptäcker testet hörselnedsättning när en patient hör en högre och längre ton när den vibrerande stämgaffeln hålls mot mastoidbenet än när den hålls bredvid örat. Detta resultat kallas ofta ”omvänd Rinne.”

För Weber-testet anses patienten ha normal hörsel om tonen som produceras när stämgaffeln placeras längs mitten av skallen eller ansiktet låter ungefär samma volym i varje öra. Volymen av ljudvibrationer som genomförs genom delar av skallen och ansiktet under Weber-testet kan indikera vilket öra som kan ha hörselnedsättning, om patienten hör högre ljudvibrationer i ett öra jämfört med ljud som tas upp av motsatt öra.

Om någon av testmetoderna avslöjar onormala resultat kommer patienten att behöva utvärderas ytterligare.

Vårdteamets roller

Sjuksköterskor bör förklara proceduren för patienter och svara på eventuella frågor.

Patientutbildning

Patienterna bör instrueras att lyssna noga på anvisningarna för antingen testet och vara säker på att det inte finns någon smärta eller komplikationer förknippade med något test.

Träning

Ingen speciell träning krävs.

Resurser

BÖKOR

Baloh, Robert W. Yrsel, hörselnedsättning och tinnitus. Philadelphia, PA: F.A. Davis Company, 1998, s 93.

ÖVRIGT

Susan Joanne Cadwallader

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *