Port-au-Prince, huvudstad, chefshamn och handelscentrum i den västindiska republiken Haiti. Det ligger vid en magnifik vik vid toppen av Gonâvebukten (Gonaïves), som är skyddad från det öppna havet av ön La Gonâve. Staden anordnades i ett rutmönster 1749 av fransmännen och kallades LHôpital. Det har ofta drabbats av bränder, civilstrid och jordbävningar. Skalv 1751 och 1770 förstörde mycket av staden. I januari 2010 drabbade ännu en kraftfull jordbävning, med styrkan 7,0; Epicentret låg sydväst om staden och förstörde Port-au-Prince och den omgivande regionen. Hundratusentals dödades eller skadades, och stora delar av staden minskades till spillror.
Port-au-Prince ersatte Cap-Haïtien som huvudstad i den gamla franska kolonin Saint-Domingue 1770 och behölls som huvudstad i det nyligen oberoende landet Haiti 1804. 1807 öppnades dess hamn för utrikeshandel. Sanitära förhållanden förbättrades under USA: s ockupation (1915–34). Stadens tvåhundraårsjubileum firades 1949 av en internationell utställning, vars plats är en strandpromenad, nu försummad och nedslagen.
Arbetslösheten är extremt hög. Det finns några utländska ägda fabriker och monteringsanläggningar i närheten av flygplatsen, men annars finns sysselsättning mest i den informella sektorn, i sådana aktiviteter som matlagning, beskjutning av jordnötter och försäljning av målningar och annat hantverk. Det finns flygservice till USA, Kanada och Frankrike samt till andra karibiska öar. emellertid har området kring huvudstadens internationella flygplats varit platsen för våld, en del av det orsakade av FN: s fredsbevarande styrka i konflikt med väpnade gängmedlemmar. Turismnivån varierar med de politiska förhållandena och har minskat sedan medborgarnas oroligheter och den ekonomiska krisen på 1980-talet. Turismen påverkades också av aidsskräckan i början av 1980-talet, där Haiti felaktigt identifierades som sjukhusets ursprung. I slutet av 1980-talet hade AIDS-forskare funnit att turister hade fört sjukdomen till Haiti på 1970-talet, även om extrem fattigdom och brist på utbildning fortfarande bidrar till spridningen av HIV i Port-au-Prince och hela Haiti.
Place du Champ-de-Mars – platsen för ett antal historiskt anmärkningsvärda strukturer i centrum av staden – drabbades hårt av jordbävningen 2010. Nationalpalatset (ombyggt 1918) kollapsade. Andra anmärkningsvärda landmärken inkluderar katedralen i Notre Dame och den intilliggande koloniala katedralen, som båda kollapsade också under jordbävningen 2010, och National Archives, National Library och National Museum.
Port-au-Prince är centrum för landets politiska och intellektuella liv och är säte för State University of Haiti (inrättat 1920). En traditionellt pittoresk plats har varit den fräcka och livliga järnmarknaden med sina mest kvinnliga leverantörer. Rekreation för de privilegierade centren runt sociala klubbar i europeisk stil, men den lokala voodoo-prästens hus är fortfarande hjärtat i det urbana fattiga samhället.
De flesta av den haitiska eliten (nästan alla mulatt eller icke-svarta) bor i förorten Pétionville i de höga kullarna på 300–150 meter (300–450 meter) sydost om Port-au-Prince. Haitis lilla men politiskt viktiga svarta medelklass är också koncentrerad kring Port-au-Prince. Krångel och försummelse omger större delen av den svarta urbana arbetarklassen ännu mer än den självförsörjande jordbrukaren, och konstant migration från landsbygden fortsätter att förvärra deras elände. Slumområden som Cité Soleil är bland de största och fattigaste i Amerika. Pop. (2009 uppskattad) stad, 875 978; storstadsområdet, 2 296 386.