Det är viktigt för föräldrar och personer som arbetar med barn och ungdomar att förstå att mobbning kan ha både kort- och långsiktiga effekter på alla inblandade. Medan de flesta undersökningar om mobbning har handlat om barn och ungdomar som har blivit mobbade, påverkas de som mobbar andra också negativt, liksom de som både mobbas och mobbar andra, och även de som inte är direkt inblandade utan bevittnar mobbning. p>
Barn som har blivit mobbade
Forskning har visat att barn och ungdomar som har blivit mobbade kan uppleva negativa psykologiska, fysiska och akademiska effekter.
Psykologiska effekter
De psykologiska effekterna av mobbning inkluderar depression, ångest, låg självkänsla, självskadande beteende (särskilt för tjejer), alkohol- och drogmissbruk och beroende, aggression och engagemang i våld eller brott (särskilt för pojkar). Även om mobbning kan leda till psykiska hälsoproblem för alla barn, är det troligare att de som redan har psykiska svårigheter blir mobbad och upplever dess negativa effekter.
Internetmobbning – mobbning som händer med datorer eller mobila enheter. – har också kopplats till psykiska problem. Jämfört med kamrater som inte cybermobbades rapporterar barn som cybermobbades högre nivåer av depression och självmordstankar, liksom större känslomässig nöd, fientlighet och brottslighet.
Fysiska effekter
Mobbning och självmord
Mobbning är en riskfaktor för depression och tänkande på självmord. Barn som mobbar andra, mobbas eller båda mobbar och mobbas är mer benägna att tänka på eller försöka självmord än de som inte alls är inblandade i mobbning.
De fysiska effekterna av mobbning kan vara uppenbart och omedelbart, som att skadas av en fysisk attack. Den pågående stress och trauma som mobbas kan dock också leda till fysiska problem över tiden. Ett barn som mobbas kan utveckla sömnstörningar – som svårigheter att somna eller somna – magont, huvudvärk, hjärtklappning, yrsel, sängvätning och kronisk smärta och somatisering (dvs. ett syndrom med obehagliga, fysiska symtom som inte kan förklaras av en medicinsk orsak).
Att mobbas ökar också kortisolnivåerna – ett stresshormon – i kroppen, vilket vanligtvis inträffar efter en stressande händelse. Stress från mobbning kan påverka immunförsvaret och hormonerna. Bildstudier visar att hjärnaktivitet och funktion kan påverkas av mobbning, vilket kan hjälpa till att förklara beteendet hos barn som har blivit mobbade.
Akademiska effekter
Forskning har konsekvent visat att mobbning kan har en negativ inverkan på hur bra barn och ungdomar klarar sig i skolan. Det har en negativ inverkan på både betyg och standardiserade testresultat som börjar redan i dagis och fortsätter genom gymnasiet.
Barn som mobbar och de som bevittnar mobbning
Mycket lite forskning har gjorts gjort för att förstå effekterna av mobbning på barn som mobbar och de som bevittnar mobbning (t.ex. åskådare). Mer forskning behövs för att förstå konsekvenserna av mobbning på individer som mobbar andra, särskilt för att förstå skillnaderna mellan de som i allmänhet är aggressiva och de som mobbar andra.
Studier av barn som bevittnar mobbning fokuserar vanligtvis på deras roll i mobbningssituationen (t.ex. om de säkerhetskopierade barnet som mobbad eller försvarade offret) och varför de gjorde eller inte ingrep. Medan studier sällan utvärderar effekterna av mobbningsexponering på vittnet, har vissa undersökningar visat att mobbvittnen upplever ångest och osäkerhet baserat på sin egen rädsla för vedergällning.
Barn och ungdomar som mobbar andra och som också blir mobbade löper störst risk för negativa psykiska och fysiska hälsokonsekvenser, jämfört med dem som bara mobbar eller bara mobbas. Dessa barn och ungdomar kan uppleva en kombination av psykologiska problem, en negativ uppfattning om sig själva och andra, dåliga sociala färdigheter, uppförandeproblem och avvisande av sina kamrater.
Jämfört med icke-inblandade kamrater, de som har mobbad andra och har också blivit mobbade har befunnits ha ökad risk för allvarlig psykisk sjukdom, ha hög risk för att tänka på och försöka självmord och visa ökad aggression.
Slutsats
Exponering för mobbning på något sätt – genom att bli mobbad, mobba andra eller bevittna kamrater som mobbas – har långsiktiga, negativa effekter på barn. Skolbrottstillägget till National Crime Victimization Survey visade att 2015 uppgav cirka 21 procent av eleverna i åldrarna 12-18 att de mobbad i skolan under skolåret.Med tanke på förekomsten av ungdomar som utsätts för mobbning över hela landet är det viktigt att förstå konsekvenserna av mobbning på barn och ungdomar, hur det relaterar till andra våldsamma beteenden och psykiska utmaningar, för att effektivt hantera dem.
Ladda ner PDF
Käll- och forskningsbegränsningar
Informationen som diskuteras i detta faktablad är baserad på den omfattande granskning av mobbningsforskning som presenteras i National Academies of Sciences, Engineering och medicinens rapport med titeln Prevention Mobbing Through Science, Policy, and Practice.
Denna rapport innehåller den senaste forskningen om mobbning, men det är viktigt att notera att denna forskning har flera viktiga begränsningar. Det mesta av forskningen är tvärsnitts, vilket innebär att den ägde rum vid en tidpunkt. Denna typ av forskning visar oss vilka saker som är relaterade till varandra vid den tiden, men kan inte berätta vilken sak som kom först eller om en av dessa saker fick den andra att inträffa.