Denna korta reklam berättar historien om Raymond. Det verkar som om Raymond har förnekat sig glass trots att han desperat ville ha den och utan någon verklig anledning att fortsätta förneka sig själv denna behandling. Det hävdas att nu Raymond bara fortsätter att undvika glass eftersom han helt enkelt har vant sig vid att säga nej. Efter att ha dragit fram det absurda med Raymonds val, bleknar skärmen till svart där vi ser orden ”tillbring inte hela livet på att vänta.” Vi ser sedan framänden på en Mercedes Benz-bil, innan de sista orden i annonsen: ”Mercedes Benz. Du är redo. ”
Jag tycker att argument från analogi är ofta knepiga för studenter att få tag på, trots att de troligtvis använder dem dagligen. Det blir alltså svårare då man försöker visa falska analogier och var eleverna borde dra gränsen. Jag börjar alltid detta segment med att sätta upp en enkel och enkel analogi, vilket är vettigt för eleverna, till exempel:
(P1) Markör A är en svart Expo torr suddmarkör med en mejselspets. Jag tog bort den från lådan tidigare idag. Den kan skriva på tavlan (jag brukar demonstrera för effekt).
(P2) Markör B är också en svart Expo-torkmarkering med mejselspets. Jag tog bort den från lådan tidigare idag också.
(C) Det är därför troligt att Marker B också kommer att kunna skriva på tavlan.
Vi diskuterar sedan om vi är berättigade att göra det induktiva språnget i denna analogi.
När eleverna har sett hur en bra analogi fungerar, visar jag dock den här annonsen. Den är kort och bör visas i sin helhet. Jag säger till eleverna att försöka spåra analogin i annonsen. Utan undantag, när det blir klart att analogin är mellan att förneka sig glass och att förneka sig en Mercedes Benz, möts den med chock och skratt. Eleverna verkar intuitivt känna att det finns allvarliga problem med denna analogi. För att göra det tydligt har jag dock att eleverna hjälper mig att göra en lista på tavlan. Vilka är kännetecknen på att köpa glass? Vilka är kännetecknen på att köpa en Mercedes Benz?
Slutligen, finns det tillräckligt många relevanta egenskaper gemensamt för att motivera oss att göra det induktiva språnget från ”det är absurt att undvika glass” till ”det är absurt att undvika att köpa en Mercedes Benz”?
När detta är gjort tenderar detta att leda till en klassdiskussion om var gränsen ligger mellan en bra och en dålig analogi. För att hjälpa eleverna att se skillnaden delar jag upp dem i grupper och ber varje grupp göra två annonser – en med en god analogi och en med en falsk analogi. Med videon som referenspunkt presenterar de dem sedan för klassen och vi diskuterar dem tillsammans.
Under denna diskussion påpekar jag studenter att reklam av detta slag faktiskt är ganska effektiv. När allt kommer omkring skulle företag inte fortsätta att avsätta pengar för det om det inte visade sig att det fungerar. Det är värt att ge eleverna chansen att reflektera över varför felaktigheter är så effektiva i reklam och varför människor tenderar att bli offer för dem så lätt.
Möjliga läsningar:
Hurley, Patrick J. En kortfattad introduktion till logik. 12: e upplagan (Stamford, CT: Cengage Learning, 2015), 152-154.
Källor och andra resurser:
Curtis, Gary N. ”Svag analogi.” Fallacy Files. (2/7/2020)
Dowden, Bradley. ”False Analogy.” Internet Encyclopedia of Philosophy (2/7/2020)
Detta avsnitt av APA-bloggen är utformat för att dela pedagogiska metoder för att använda humoristiska videoklipp för att undervisa i filosofi. Humor, när den används på rätt sätt, har empiriskt visat sig korrelera med högre retentionshastigheter. Om du är intresserad av att bidra kan du skicka e-post till serieredaktören, William AB Parkhurst, på [email protected].
Timothy McGarvey
Timothy McGarvey är doktorand vid University of South Florida där han främst arbetar med Friedrich Nietzsche och miljöetik.