William Lloyd Garrison (Svenska)


Avskaffande

År 1828, medan han arbetade för National Philanthropist, tog Garrison ett möte med Benjamin Lundy. Antislaverieredaktören för Genius of Emancipation väckte Garrisons uppmärksamhet på orsaken till avskaffandet. När Lundy erbjöd Garrison en redaktörsposition vid Genius of Emancipation i Vermont, accepterade Garrison ivrigt. Jobbet markerade Garrisons inledning till abolitioniströrelsen.

När han var 25 år gammal hade Garrison gått med i American Colonization Society. Samhället ansåg att svarta människor skulle flytta till Afrikas västkust. Garrison trodde först att samhällets mål var att främja svarta människors frihet och välbefinnande. Men Garrison blev desillusionerad när han snart insåg att deras verkliga mål var att minimera antalet fria förslavade människor i USA. Det blev klart för Garnison att denna strategi bara tjänade till att stödja mekanismen för slaveri. it The Liberator. Som publicerades i sitt första nummer, The Liberators motto lyder: ”Vårt land är världen – våra landsmän är mänskligheten.” Befriaren var ansvarig för att inledningsvis bygga upp Garrisons rykte som en avskaffande.

Garnison snart insåg att avskaffningsrörelsen behövde organiseras bättre. 1832 hjälpte han till att bilda New England Anti-Slavery Society. Efter att ha tagit en kort resa till England 1833 grundade Garrison American Anti-Slavery Society, en nationell organisation för att uppnå avskaffande. Men Garrisons ovilja att vidta politiska åtgärder (snarare än att bara skriva eller tala om orsaken till avskaffandet) orsakade att många av hans andra avskaffande anhängare gradvis övergav pasifisten. Oavsiktligt hade Garrison skapat en fraktur bland medlemmarna i American Anti-Slavery Society. 1840 bildade avhoppare sin egen rivaliserande organisation, kallad American Foreign and Anti-Slavery Society.

1841 fanns en ännu större splittring bland medlemmarna i den avskaffande rörelsen. Medan många avskaffande förespråkade unionen trodde Garrison, som betraktade konstitutionen som pro-slaveri, att unionen skulle upplösas. Han hävdade att fria stater och förslavade stater faktiskt borde göras åtskilda. Garnison var starkt emot annekteringen av Texas och motsatte sig starkt det mexikanska amerikanska kriget. I augusti 1847 höll Garrison och tidigare förslavade Frederick Douglass en serie av 40 anti-unionsanföranden i Alleghenies.

1854 visade sig vara ett avgörande år i avskaffningsrörelsen. Kansas-Nebraska Act etablerade territorierna i Kansas och Nebraska och upphävde Missouri-kompromisset 1820, som hade reglerat förlängningen av slaveri under de tidigare 30 åren. Bosättare i de områden där de fick välja via folkhärskare om de skulle tillåta slaveri där eller inte. Planen, som Garrison betraktade som ”ett ihåligt fynd för norr”, slog tillbaka när slaveriets anhängare och avskaffandeister rusade i Kansas så att de kunde rösta om slaveriets öde där. Fientligheter ledde till regeringskorruption och våld. Händelserna i Dred Scott-beslutet från 1857 ökade spänningarna ytterligare bland proffs och anti-slaveri förespråkare, eftersom det fastställde att kongressen var maktlös att förbjuda slaveri i de federala territorierna. Inte bara var svarta människor inte skyddade av konstitutionen, men enligt den kunde de aldrig bli amerikanska medborgare.

År 1861, när det amerikanska inbördeskriget bröt ut, fortsatte Garrison att kritisera USA: s konstitution i The Liberator, en motståndsprocess som Garrison nu hade praktiserat i nästan 20 år. Det är förståeligt att vissa tyckte att det var förvånande när pacifisten också använde sin journalistik för att stödja Abraham Lincoln och hans krigspolitik, även innan Emancipation Proclamation i september 1862.

När inbördeskriget slutade 1865 Garrison såg äntligen sin dröm förverkligas: Med det 13: e ändringsförslaget var slaveri förbjudet i hela USA – i både norr och söder.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *